L�sningsf�rslag

Morfemuppdelning �r s�llan okontroversiell i naturliga spr�k (till skillnad fr�n i konstgjorda spr�k som exempelvis esperanto eller interlingua). Nedanst�ende morfemuppdelningar (d�r ocks� morfemtyp angivits) ska ses som f�rslag; ofta finns fler m�jligheter. N�r man f�rs�ker beskriva det samtida morfemf�rr�det ska man helst inte blanda in etymologi och spr�khistoria, men besv�rliga gr�nsdragningsproblem upptr�der ofta. B�jningsmorfem �r i allm�nhet l�tta att identifiera, men avledningar kan vara mindre sj�lvklara. Vad g�ller t ex verbb�jningen kan man ocks� v�lja olika grad av abstraktionsniv� (hur m�nga nollmorfem inneh�ller exempelvis 'k�r'?).

Kommentarerna nedan �r till st�rre delen �verkurs. Notera dock nollmorfemet i "bilf�rare" och de olika typerna av avledningar (syntaktisk och semantisk), �ven om detta inte uttryckligen efterfr�gades.

Fot- [L]
broms [L]

Japan [L]
-sk [D: N->A, syn avl]
-a [I: kongrb�jn pl]

bil [L]
-f�r [L]
-are [D: V-> A, agentsuffix]
-� [I: plural!]

f�[ F (h�r hj�lpverb: grammatiskt morfem)]
-r [I: pres] [not 1]

inte [F]

k�r [L]
-a [D: ->V, inf] [not 2]

i [F]

toffl [L]
-or [I: plural]

eller [F]

tr� [L]
-sko [L]
-r [I: plur] .

Det [F]

� [F]
-r [I: pres] [not 1]

risk [L]
-abel [D: N->A, syn avl]
-t [I: kongrb�jn neutr] ,

tyck [L]
-er [I: pres] [not 2]

japan [L]
-sk [D: N->A, syn avl]
-a [I: kongrb�jn def]

polis [L]
-en [I: spec def]

som [F]

ut [D: V->V, sem avl]
-del [L]
-a [D: N->V, syn avl] [not 2]
-r [pres]

bot [L]
-er [+] [I: plural; omljudet ing�r i pluralmorfemet]

p� [F]

upp [F]

till [F]

sex [F] [not 3]
-hundra [F]

kron [L]
-or [I: plural]

Nu [L]

snegl [L]
-a [D: ->V, inf]
-r [I: pres] [not 2]

polis [L]
-en [I: spec def]

�t [F]

plat� [L]
-sko [L]
-r [pl]
-na [I: spec def] ,

som [F]

understundom [L] [ not 4 ]

upp [D: V->V, sem avl]
-n� [L]
-r [I: pres][ not 2 ]

tjugo [F]
-fem [F] [ not 3 ]

centi [F] [ not 2 ]
-meter [L]
-s [I: gen]

h�j [L]
-d [D: A->N, syn avl] [ not 5 ].

Det [F]

tro [L]
-r [I: pres] [ not 2 ]

inte [F]

polis [L]
-en [I: spec def]

� [F]
-r [I: pres] [ not 1 ]

bra [L]

n�r [F]

man [F]

sk [F]
-a [I: pres] [ not 1 ]

broms [L]
-a [D:->V, inf] [ not 2 ]

Kommentar

Noter

1. Hj�lpverben (tex f�, skola) och kopula (t ex vara) kan b�ra finithet, dvs markering f�r tempus och modus, men de har ingen egen lexikal betydelse. De b�r r�knas till funktionsorden.
2. �VERKURS
   B�jning av lexikala verb, och avledningar fr�n s�dana verb, kan ge en del problematiska morfemuppdelningar. Vad g�ller icke-sammansatta, icke-avledda substantiv urskiljer vi ett pluralnollmorfem i "tv� papper"; vi vet t ex att substantiv i allm�nhet b�js i species, numerus och kasus, att j�mf�rbara substantiv fr�n en annan deklination skulle ha tv� synliga morfem i samma fras ("tv� tidning-ar"), att ett instoppat adjektiv skulle b�jas i plural etc.

   Vad g�ller verbb�jningen �r det mycket sv�rare att hitta en s�dan konsekvent morfologisk analys (och ovan har inga nollmorfem tagits med �verhuvudtaget). I en s�dan modell (som definitivt inte ing�r i denna kurs) vill vi kunna urskilja lika m�nga morfem i exempelvis alla icke-sammansatta, icke-avledda presensformer. Abstraktionsniv�n blir d� genast h�gre.

   En tolkning �r att all verbb�jning utg�r fr�n verbets stam (= imperativen, t ex k�p, sy, skratta, ramla) som i sin tur h�rletts fr�n ett (fritt eller bundet) rotmorfem med � (som i f�r, k�p, bygg, sy) eller med -a (som i skratta, ramla). Fr�n verbets stam bildas sedan �vriga finita och infinita verbformer: er/-r/-� ger presens, -de/-te ger preteritum, -ande/-ende ger presens particip etc. Enligt denna tolkning bildas �ven infinitiven fr�n stammen, med -a f�r stammar som inte redan slutar p� obetonat -a eller annan betonad vokal, och med - � f�r �vriga.

   Denna analys �r konsekvent i det att den alltid ger tre morfem f�r icke-sammansatta. icke-avledda verb: roten, verbstamsavledningen (� eller -a) och en enda mark�r f�r b�jning: presens, preteritum, supinum, presens particip, perfekt particip, infinitiv. D�rtill kan eventuellt l�ggas -s f�r (bl a) passiv diates. Vissa avledningar, tex agentsuffix, l�ggs ocks� direkt till verbstammen (jfr skatt-skatta-beskattning-beskattare). F�r ett ord som (japanska) bilf�rare blir analysen d� bil[rot]-f�r[rot]- �[verbstam]-are[agentsuffix]- �[plural].

   Tolkningen ger goda resultat f�r t ex skratt-a-r, k�p-�-er, del-a-r, broms-a-r, snegl-a-r (tre morfem: rot, verbstambildande avledningsmorfem, presensb�jning) men n�got mindre �vertygande f�r t ex tro-�-r, tyck-�-er och mindre �nd� f�r mer renodlat verbala basmorfem, t ex f�r-�-�, n�-�-r, k�r-�-a.

3. R�kneorden (inklusive ord som "centi", "halv" och "komma", i den ob�jliga bem�rkelse det h�r �r fr�ga om) ligger i ett sv�rklassificerat omr�de n�gonstans mellan grammatiska och lexikala ord. Klassen �r sluten med avseende p� morfemf�rr�d, men o�ndlig med avseende p� m�jliga kombinationer. N�gra medlemmar ("miljon", "miljard" etc) uppf�r sig morfologiskt som substantiv, men de flesta r�kneord �r ob�jliga. Det lexikala inneh�llet �r hursomhelst inte stort.
4. Diskutabelt. Den m�jliga uppdelningen �r under[D: N->Adv, sem avl]-stund[L]-om[I: dat]. Dativ�ndelser (som -om) lever �nnu kvar i en del dialekter och en del st�ende fraser (allom bekant), men de �r inte l�ngre produktiva i den moderna standardsvenskan.
5. J�mf�r bred - bredd; h�g - h�jd; vid - vidd; l�ng-l�ngd (m omljud)