Tillbaka till undervisning/index
Visa inte facit


Semantisk indelning av substantiv

Indela följande substantiv i egennamn (proprier, proper nouns) och övriga. För de senare: ange huruvida de är räknebara (countables) eller icke-räknebara (non-countables) samt om de är abstrakta eller konkreta. Finns problematiska fall?

Lösningsförslag och kommentarer

Egennamn (Clinton, Oviksfjällen, Expressen etc) används bara för referens och har ingen självständig betydelse. En indelning av övriga substantiv i räknebara/icke-räknebara och abstrakta/konkreta kan se ut som i tabellen nedan:

  Räknebara Icke-räknebara
Konkreta tryckluftsborr, ansökan
grupp, kvartett, kör
mjölk, snuva
ohyra, bagage
Abstrakta sammanträde, tanke
allians, förbund
turism, fruktan, dryckenskap

Skiljelinjen mellan räknebara och icke-räknebara substantiv är skarpare än den mellan abstrakta och konkreta; försöker man gå över den får man i allmänhet ett betydelseskifte (en flaska vin - två goda vin[sort]er etc). Notera att "ansökan" i semantiskt avseende är ett räknebart substantiv, även om pluralform råkar saknas (ordet är defektivt, dvs det saknar någon morfologisk kategori; jfr t ex neutrumböjningen för adjektiven "rädd", "fadd", "lat", "antropoid", infinitivformen av hjälpverbet "måste" eller preteritumformen av verbet "stinga")

Ytterligare en semantisk indelning man kan göra (se t ex Jörgensen N & Svensson J, Nusvensk grammatik (1987), kap 2.1.3, där en del av exemplen hämtats) gäller huruvida substantivet beskriver ett sammanhängande helt eller en samling av flera individuella delar. I tabellen ger den övre raden i varje kategori exempel på den förra typen (särdraget [-AGGR], aggregat, för att använda Jörgensens och Svenssons terminologi), den undre raden på den senare ([+AGGR]).

De räknebara substantiven med [-AGGR] (tryckluftsborr, sammanträde etc) brukar kallas artnamn eller appellativer , de räknebara med [+AGGR] brukar kallas kollektiver . Icke-räknebara substantiv kan på liknande sätt delas in i ämnesord (konkreta, som mjölk etc, eller abstrakta, som turism etc) och gruppbetecknande (ohyra, bagage etc).


Marcus Uneson, October, 2000