Tillbaka till undervisning/index
Visa inte facit

Semantiska (tematiska) roller

Vilka semantiska (tematiska) roller har argumenten till huvudpredikaten i satserna i följande text? Välj exempelvis från följande:  
Runar stod vid spisen och stekte blodpudding med en osthyvel då telefonen ringde. Det var svårt att nå luren, men plötsligt fick han en idé. Han sträckte sig efter sitt metspö, medan telefonen fortsatte att ringa. Till slut lyckades han få kroken att fastna i telefonsladden, och sedan var det lätt att dra telefonen ut ur hallen fram till spisen.

- Vad gör du? hörde han en okänd röst fråga.
- Jag har just stekt färdigt blodpuddingen från igår, svarade han.

Kommentarer

Tillbaka till texten

Att urskilja semantiska roller fungerar bäst för prototypfall (i någon mån gäller väl detta semantisk analys överhuvudtaget). Vilka kriterier vi än använder hamnar vi snart i problematiska fall, där några indicier talar för att vi ska föra en given entitet till det ena facket och andra talar mot. Det vanliga sättet att skilja mellan exempelvis PATIENT och TEMA bygger på att patienten "genomgår förändring", medan temat inte gör det. Men det finns uppenbarligen olika slags förändringar. Om vi till exempel har en ölsejdel av tenn kan vi smutsa ned den, diska den, torka den, putsa den, rista in våra initialer i den, måla den rosa, kleta ned den med tuggummi, buckla till den, gjuta tioöringar av den etc. Några absoluta sanningar bör vi inte vänta oss att hitta, om vi inte väljer den extrema lösningen att införa nya semantiska roller för varje verb i språket.

  1. Runar (stod): Den tematiska rollen AGENT beskriver den som utför eller sätter igång en handling, aktivt och viljemässigt. Hur aktiv man är när man står (sitter, ligger) kan ifrågasättas. Men med den indelning vi valt, som mest utgår från viljans makt över verbskeendet, är det svårt att hitta någon bättre kategori.

  2. (Runar fick) idé: Abstrakta begrepp är ofta svårare att hantera i semantisk analys. Man fastnar lätt vid verbet "få", som ju normalt delar ut rollerna MOTTAGARE och TEMA. Men när temat är abstrakt, som här, är den indelningen tveksam. I texten kunde lika gärna ha stått något uttryck utan "få" ("gå upp för", "komma på") utan någon större betydelseskillnad. I så fall ligger väl UPPLEVARE och PERCEPT närmare till hands.

  3. (sträckte sig efter) metspö: Det framgår inte om Runar nådde metspöt i den beskrivna situationen eller inte (även om det står klart att han till slut fick tag i det). Om han sträckte sig efter metspöt och nåddet det får väl spöt ses som TEMA, om han bara var sysselsatt med sträckandet när telefonen fortsatte att ringa är det snarare MÅL.

  4. (fastna i) telefonsladden: Fastnandet sker i en bestämd punkt: det rör sig om befintlighet snarare än riktning

  5. (gör) du: Att göra något kan i och för sig innebära många olika ting, men de kräver alla en viss aktivitet av subjektet. Jämför:

    ?"Vad gör kniven?" - "Skär brödet"
    ?"Vad gör gräset?" - "Växer"
    "Vad gör du?" - ?"Känner mig sjuk/hör brandlarmet/äts upp av en hungrig leopard"

  6. en okänd röst (fråga): Olika typer av retoriska figurer, som metonymier och metaforer, är också svåra att pressa in i det semantiska rollschemat. Om vi emellertid anser att vi ska kräva viljestyrning av en agent måste väl rösten närmast vara INSTRUMENT.
Marcus Uneson, October, 2000