Frasstrukturträd: S / \ / \ / \ / \ / \ NP VP | | N V bankrånaren snarkar
Frasstrukturregler: S->NP VP NP->N VP->V Lexikal insättning: N: bankrånaren V: snarkar
Frasstrukturträd: S / \ / \ / VP / / \ / / \ / / PP / / /\ NP | / NP | | / \ N V P N Mannen visslar i köket
Frasstrukturregler: S->NP VP VP->V PP PP->P NP NP->N Lexikal insättning: N: mannen, köket V: visslar P: i
Frasstrukturträd: S / \ / \ / VP / / \ / / \ / / NP / / /\ NP | / \ | | / \ N V Art N Lärarinnan slukar en hummer
Frasstrukturregler: S->NP VP VP->V NP NP->Art Ni NP->Nd Lexikal insättning: Ni: hummer Nd: lärarinnan V: slukar Art: enNotera att vi redan här måste subkategorisera: kategorin N måste delas i Nd(efinit) och Ni(ndefinit). Annars genererar ju regeln
NP->Art Nockså den ogrammatiska NP:n *en lärarinnan
Frasstrukturträd: /----S-------\ / \ /---NP------- \ \ / PP \ / / \ \ /---NP---\ / \ \ / | \ | NP VP Art Adj N P | | | | | | N V Den lille mannen med hatten sprang
Frasstrukturregler: S->NP VP VP->V PP->P NP NP->NP PP NP->Art Adj Nm Lexikal insättning: Nm: mannen N-m: hatten V: sprang P: med Art: den Adj: lille
(Det finns flera tänkbara möjligheter vad gäller den inre strukturen hos NP:n; jämför uppgiften syntaktiska kategorier)
Här blir subkategorisering av nomina åter nödvändig. Denna gång får vi dela in substantiven efter sexus (naturligt genus): Nm(askulinum) och N-m (icke-maskulinum; '-' är alltså ett minustecken). Regeln
NP->Art Adj Nkunde ju annars generera *den lille gatan.
Frasstrukturregler för a+b+c+d: S->NP VP VP->Vt NP VP->Vi PP NP->Nd NP->Arti Ni NP->Artd Adj Ndm PP->P NP Lexikal insättning för a+b+c+d: Ndm: bankrånaren, mannen Nd-m: köket, lärarinnan, hatten Ni: hummer Vt: slukar Vi: snarkar, visslar, sprang Arti: en Artd: den P: i, med Adj: lille
Nu innehåller vårt lexikon både transitiva och intransitiva verb. De har förstås olika syntaktiska egenskaper och hamnar därför i varsin subkategori (Vt och Vi).
I d) var vi tvungna att klyva N efter sexus. När vi kombinerar dessa regler med dem från a-c) finner vi att sexusdistinktionen bara är aktuell för definita nomina (Nd): *lille hummer och *lilla hummer är lika ogrammatiska som *den lille lärarinnan. Vi får därför dela Nd i maskuliner (Ndm) och övriga (Nd-m).
Plötsligt har vi två sorters artiklar med olika syntaktiska egenskaper, så vi blir tvungna att subkategorisera även den klassen i Artd(efinit) och Arti(ndefinit). Notera att Nd innehåller substantiv av olika genus ('köket' och 'hatten'); för våra satser behöver vi ingen regel som kombinerar dem med artikel, så det är inget problem.