Tillbaka till undervisning/index  

Exempel på frasstrukturträd och frasstrukturregler

  1. Rita frasstrukturträd och skriv en uppsättning frasstrukturregler (inkl lexikala insättningar) för följande satser:
    1. Gamle Johan på åsen åt nybakade maränger.
    2. Den lilla flickan med svavelstickorna huttrade våldsamt.
  2. Slå därefter ihop frasstrukturreglerna till en enda uppsättning för båda satserna.

1a. Gamle Johan, träd och frasstrukturregler

 

Frasstrukturregler [not] : Lexikal insättning:
S-> NP VP P -> på
NP -> NP PP N -> Johan, åsen, maränger
VP -> V NP V -> åt
PP -> P NP A -> gamle, nybakade
NP -> A NP  
NP -> N  

1b. Svavelflickan, träd och frasstrukturregler

 

Frasstrukturregler : Lexikal insättning:
S-> NP VP N -> flickan, svavelstickorna
NP -> NP PP V -> huttrade
NP -> Art A NP Adv -> våldsamt
PP -> P NP Art -> den
NP -> N A -> lilla
VP -> V Adv P -> med

2. Sammanslagning av frasstrukturregler och lexikon

Frasstrukturregler : Lexikal insättning:
S-> NP VP P -> på, med
VP-> V Adv N -> Johan, åsen, maränger, flickan, svavelstickorna
VP -> V NP V -> åt, huttrade
PP -> P NP A -> gamle, nybakade, lilla
NP -> NP PP Adv -> våldsamt
NP -> N Art -> den
NP -> Art A NP  
NP -> A NP  

Kommentar

De angivna frasstrukturreglerna kommer att generera ett antal satser, vari ingår
  1. de två exempelmeningarna
  2. ett antal korrekta satser såsom Johan huttrade; flickan åt maränger
  3. ett antal semantiskt udda men grammatiskt korrekta satser såsom den nybakade flickan åt den gamle Johan; svavelstickorna på åsen huttrade våldsamt
  4. ett antal satser som är grammatiskt inkorrekta av ett eller annat skäl, t  ex felaktig kongruensböjning eller fel antal objekt, såsom *den gamle maränger åt våldsamt; *lilla svavelstickorna huttrade flickan.

Inom generativ grammatik brukar satserna i c inte betecknas som ett problematiska. Däremot vill man försöka förhindra satser som dem i d. Ett sätt är att underindela ordklasserna efter - till att börja med - antalet obligatoriska bestämningar (t ex antal och typ av bestämningar till ett visst verb; jämför regna, springa, befinna sig, sluka, överräcka ). Denna underindelning kallas subkategorisering. De enkla reglerna i dessa uppgifter tar inga sådana hänsyn, och följaktligen övergenererar de satser. (Även reglerna i 1a och 1b övergenererar, låt vara i något mindre skala.)

För bestämningarnas frastyp och antal är det mödosamt, men inte omöjligt, att fastställa subklasser. Mer komplicerat är det att försöka beskriva exempelvis kongruens med subkategorisering, i alla fall i dess enklare varianter; antalet regler och subklasser växer mycket fort. Se särskild övning på subkategorisering för en illustration av detta.

Not:

Det är inte alls klart hur en fras som gamle Johan på åsen ska analyseras i konstituenter : (gamle Johan) (på åsen) eller (gamle) (Johan på åsen) eller (gamle) (Johan) (på åsen ). I trädet ovan har den första tolkningen valts, men den är inte på något sätt "bättre" eller "troligare" än någon av de andra. Samma sak gäller i för uppdelningen av den lilla flickan med svavelstickorna (i detta fall finns ännu fler möjligheter).

Upp  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marcus Uneson, October, 2000