Tillbaka till undervisning/index
Visa inte facit

Träd, regler och subkategorisering

Betrakta följande satser.
  1. Pojken cyklar.
  2. Flickan äter en glass.
  3. Kvinnan läser en bok.
  4. Mannen sover i hängmattan.
  5. Den lille mannen på gatan sprang.
För varje sats:
  1. Rita frasstrukturträd och skriv en uppsättning frasstrukturregler (inklusive lexikala insättningar) som kan generera satsen, utan att övergenerera (dvs producera ogrammatiska satser).
  2. Slå ihop frasstrukturreglerna (inklusive lexikala insättningar) till en "ackumulerad" uppsättning för den aktuella satsen och alla de tidigare. Med andra ord: skriv först frasstrukturregler som (fortfarande utan att övergenerera) kan producera a, sedan regler som producerar a + b, sedan regler som producerar a + b + c... .
Notera att ingen av de olika uppsättningarna frasstrukturregler får producera ogrammatiska satser med det givna ordförrådet. Subkategorisering torde bli nödvändig.

Lösning

Vi börjar med punkt 1 för alla satserna, så syns återkommande mönster tydligare.

a) Pojken cyklar 

Frasstrukturträd:

      S
     / \
    /   \
   /     \
  NP     VP
  |      |
  N      V
Pojken  cyklar

Frasstrukturregler:
S->NP VP
NP->N
VP->V


Lexikal insättning:
N: pojken
V: cyklar

b) Flickan äter en glass

Frasstrukturträd:

             S
            / \
           /   \
          /    VP
         /    /  \
        /    /    \
       /    /      NP
      /    /       /\
    NP    |       /  \
    |     |      /    \
    N     V     Art   N
Flickan  äter   en   glass

Frasstrukturregler: 
S->NP VP
VP->V NP
NP->Art Ni
NP->Nd

Lexikal insättning:
Ni: glass
Nd: flickan
V: äter
Art: en
Notera att vi redan här måste subkategorisera: kategorin N måste delas i Nd(efinit) och Ni(ndefinit). Annars genererar ju regeln 
NP->Art N
också den ogrammatiska NP:n *en flickan

c) Kvinnan läser en bok 

Frasstrukturträd:

             S
            / \
           /   \
          /    VP
         /    /  \
        /    /    \
       /    /      NP
      /    /       /\
    NP    |       /  \
    |     |      /    \
    N     V     Art   N
Kvinnan läser   en   bok

Frasstrukturregler: 
S->NP VP
VP->V NP
NP->Art Ni
NP->Nd


Lexikal insättning:
Ni: bok
Nd: kvinnan
V: läser
Art: en
Här kom vi emellertid billigt undan: satsen har exakt samma struktur som den föregående.

d) Mannen sover i hängmattan 

Frasstrukturträd:

             S
            / \
           /   \
          /    VP
         /    /  \
        /    /    \
       /    /      PP
      /    /       /\
    NP    |       /  NP
    |     |      /    \
    N     V     P      N
Mannen  sover   i   hängmattan


Frasstrukturregler: 
S->NP VP
VP->V PP
PP->P NP  
NP->N

Lexikal insättning:
N: mannen, hängmattan
V: sover
P: i

e) Den lille mannen på gatan sprang 


Frasstrukturträd:




                /----S-------\                 
               /              \       
          /---NP------- \      \                 
         /              PP      \              
        /             /   \      \            
   /---NP---\        /     \      \         
  /    |     \      |      NP     VP          
Art   Adj     N     P      |      |        
 |     |      |     |      N      V             
Den  lille  mannen  på   gatan  sprang


Frasstrukturregler: 
S->NP VP
VP->V
PP->P NP  
NP->NP PP
NP->Art Adj Nm

Lexikal insättning:
Nm: mannen
N-m: gatan
V: sprang
P: på
Art: den
Adj: lille

(Det finns flera tänkbara möjligheter vad gäller den inre strukturen hos NP:n; jämför uppgiften syntaktiska kategorier)

Här blir subkategorisering av nomina åter nödvändig. Denna gång får vi dela in substantiven efter sexus (naturligt genus): Nm(askulinum) och N-m (icke-maskulinum; '-' är alltså ett minustecken). Regeln 

NP->Art Adj N
kunde ju annars generera *den lille gatan.

Det var punkt 1. Nu till sammanslagningen av frasstrukturreglerna, med hänsyn till nödvändiga subkategoriseringar. Till vänster ges frasstrukturreglerna och de lexikala insättningarna för de enskilda satserna (samma som i högerspalten ovan). Till höger står den ackumulerade regeluppsättningen.

a) Pojken cyklar 

Frasstrukturregler för a:
S->NP VP
NP->N
VP->V


Lexikal insättning för a:
N: pojken
V: cyklar

Frasstrukturregler för a:
S->NP VP
NP->N
VP->V


Lexikal insättning för a:
N: pojken
V: cyklar

b) Flickan äter en glass

Frasstrukturregler för b: 
S->NP VP
VP->V NP
NP->Art Ni
NP->Nd

Lexikal insättning för b:
Ni: glass
Nd: flickan
V: äter
Art: en

Frasstrukturregler för a+b:
S->NP VP
VP->Vt NP
VP->Vi
NP->Nd
NP->Art Ni


Lexikal insättning för a+b:
Nd: pojken, flickan
Ni: glass
Vt: äter
Vi: cyklar
Art: en

Subkategoriseringen i Nd och Ni var ju nödvändig redan för den enskilda satsen. Nu när vi har flera verb i vårt lexikon måste vi subkategorisera också verbklassen, i Vt(ransitiva) och Vi(ntransitiva). Annars kommer ju regeln 

VP->V NP
att generera verbfraser som exempelvis *cyklar glass

"Äter" kan i och för sig konstrueras utan objekt i svenskan, men vi har inga belägg för det i vårt prov. Våra regler behöver inte kunna generera sådana satser.

c) Kvinnan läser en bok 

Frasstrukturregler för c: 
S->NP VP
VP->V NP
NP->Art Ni
NP->Nd


Lexikal insättning för c:
Ni: bok
Nd: kvinnan
V: läser
Art: en

Frasstrukturregler för a+b+c:
S->NP VP
VP->Vt NP
VP->Vi
NP->Nd
NP->Art Ni


Lexikal insättning för a+b+c:
Nd: pojken, flickan, kvinnan
Ni: glass, bok
Vt: äter, läser
Vi: cyklar
Art: en

Här är faktiskt den redan gjorda subkategoriseringen tillräcklig. För "läser" gäller samma sak som äter: det kan i det svenska språket konstrueras utan objekt, men den användningen förekommer inte i vårt prov och vi behöver inte kunna generera sådana satser.

d) Mannen sover i hängmattan 

Frasstrukturregler för d: 
S->NP VP
VP->V PP
PP->P NP  
NP->N

Lexikal insättning för d:
N: mannen, hängmattan
V: sover
P: i

Frasstrukturregler för a+b+c+d:
S->NP VP
VP->Vt NP
VP->Vi PP
NP->Nd
NP->Art Ni
PP->P NP


Lexikal insättning för a+b+c+d:
Nd: pojken, flickan, kvinnan, mannen, hängmattan
Ni: glass, bok
Vt: äter, läser
Vi: cyklar, sover
Art: en
P: i

Endast obetydliga kompletteringar krävs. Man kunde också lägga till VP->VP PP , för att tala om att alla verbfraser (inte bara de intransitiva) kan bestå av en verbfras och en prepositionsfras. Men vi har inga sådana belägg i provet, och det är säkrast att vänta med generaliseringarna.

e) Den lille mannen på gatan sprang 

Frasstrukturregler: 
S->NP VP
VP->V
PP->P NP  
NP->NP PP
NP->Art Adj Nm

Lexikal insättning:
Nm: mannen
N-m: gatan
V: sprang
P: på
Art: den
Adj: lille


Frasstrukturregler för a+b+c+d+e:
S->NP VP
VP->Vt NP
VP->Vi PP
NP->Nd
NP->Arti Ni
NP->Artd Adj Ndm
PP->P NP


Lexikal insättning för a+b+c+d+e:
Ndm: pojken, mannen
Nd-m: flickan, kvinnan, hängmattan, gatan
Ni: glass, bok
Vt: äter, läser
Vi: cyklar, sover, sprang
Arti: en
Artd: den
P: i, på
Adj: lille

Redan tidigare var vi tvungna att klyva N efter sexus. När vi nu ska kombinera dessa regler med våra tidigare finner vi att sexusdistinktionen bara är aktuell för definita nomina (Nd): *lille glass är lika ogrammatiskt som *den lille flickan. Vi får därför dela Nd i maskuliner (Ndm) och övriga (Nd-m).

Plötsligt har vi två sorters artiklar med olika syntaktiska egenskaper, så vi blir tvungna att subkategorisera även den klassen i Artd(efinit) och Arti(ndefinit).

Poängen med denna uppgift är förstås att visa hur snabbt antalet regler och subkategorier stiger: till våra arton textord har vi redan varit tvungna att hitta på nio olika kategorier. En effektivare form av subkategorisering sker med hjälp av så kallade särdrag.

Marcus Uneson, October, 2000