Lösning

Det andra ledet i den reduplicerade formen är i samtliga fall identiskt med utgångsformen. I det första ledet inträder emellertid ibland en förändring i det sista ljudet. Vi ställer upp de olika förändringarna och de fonetiska villkoren för dem.

/ N / i utgångsformen realiseras som

• [ m ] framför /m/, /p/
• [ n ] framför /r/, /t/
• [ ø ] framför /j/

, medan [ N ] behålls oförändrat framför /g/, /k/, /h/.

En blick i IPA räcker för att se mönstret: / m / och / p / är bilabialer; / r / och / t /, liksom [ n ], är dentaler; / j / är palatal, liksom [ ø ]; / g / och / k / är velarer, liksom / N /. Vi sluter oss alltså till att det rör sig om assimilation av artikulationsställe: den finala nasalen /N/ (som förekommer i samtliga ord i vårt språkprov) får i den reduplicerade formen artikulationsställe från den följande konsonanten, men behåller sitt nasala artikulationssätt. (Vad gäller fallet /h/: en glottal nasal är knappast artikulatoriskt möjlig, och vi kan i varje fall inte vänta oss den typen av assimilation).

Om man vill kan man se / N / som "normalformen" och övriga som allofoner som bestäms av den fonetiska kontexten. I så fall kan vi beskriva hela processen med en generell fonologisk regel:

/ N / -> [homorgan] /__ C

dvs "fonemet / N / får homorgant artikulationsställe med följande konsonant" (två konsonanter med samma artikulationsställe kallas homorgana). De reduplicerade formerna av de okända orden är nu lätta att härleda (även om det är svårt att vara säker på den exakta betydelsen). De börjar ju på dental (/ d /, / n /, / s /) och bilabial (/ b /), fall som vi redan känner.

[dodoN]	[dodondodoN]
[nungaN]	[nungannungaN]
[bambaN]	[bambambambaN]
[soroN]	[soronsoroN]