| turkiska | kiz | çiçek | satiyor | ||||
| SOV | flicka | blommor | säljer | ||||
| 'flickan | säljer | blommor' | |||||
| maori | ka | whana | te | hooho | i | a | Hoone |
| VSO | INC | sparka | BEST | häst | DO | PERS | John |
| 'hästen | sparkade | John' | |||||
| inuit | arna-up | kaapi | kuvi-jaa | ||||
| SOV | kvinna-ERG | kaffe | spillde-3s-3s | ||||
| 'kvinnan | spillde | kaffet' | |||||
| fijiska | a | raic-a | na | koro | kokoya | ||
| VOS | PRET | se-TR | DET | by | NOM.3s | ||
| 'han | såg | byn' | |||||
| tagalog | sumagot | siya | sa | propesor | |||
| VSO | svarade | han | ART | professor | |||
| 'han | svarade | professorn' | |||||
| berber | ad-y-segh | Mohand | ijn | teddart | |||
| VSO | FUT-3ms-köpa | Mohand | en | hus | |||
| 'Mohand | skall | köpa | ett | hus' | |||
| tyska | Er | kauf-te- | die | Rose | |||
| SVO | Han | köpa-PRT-3s | ART..F.ACK | ros | |||
| 'han | köpte | rosen' | |||||
| tyska | obwohl | er | kein | Geld | ha-tte | ||
| SOV | fastän | han | ingen | pengar (s) | ha-PRT-3s | ||
| 'fastän | han | inte | hade | några | pengar' | ||
| päri | jòobi | á-kèel | ùbúrr-ì | ||||
| OVS | buffel | PRF-skjuta | Ubur-ERG | ||||
| 'Ubur | sköt | buffeln' | |||||
| päri | ùbúr | á-túuk` | |||||
| SV | Ubur | PRF-leka | |||||
| Ubur | lekte | ||||||
| koreanska | namca-ka | kong-il | cchoch-ko-isseyo | ||||
| SVO | man-NOM | boll-ACC | jaga-PROG-PRES | ||||
| 'mannen | jagar | bollen' | |||||
| gaeliska | leugh | Seumas | leabhar | ||||
| VSO | läste | Seumas | bok | ||||
| 'Seumas | läste | en | bok' |
Konrad fryser.Vi har tre NP: Konrad (som är subjekt till ett intransitivt verb), Albin (som är subjekt till ett transitivt verb) och bröd (som är objekt till ett transitivt verb). I så kallade ackusativa (eller nominativ-ackusativa) språk, som de allra flesta vi är bekanta med, kommer de båda subjekten Konrad och Albin att få samma grammatiska (t ex morfologiska) markering. För kasusspråk skulle de stå i kasus nominativ. Objektet bröd skulle däremot erhålla en annan grammatisk markering, för kasusspråk skulle det stå i ackusativ.
Albin köper bröd.
Ergativa språk gör en något annan indelning av tillvarons nominalfraser. Här är det inte Konrad och Albin som grupperas tillsammans, utan Konrad och bröd. Med andra ord: i ergativa språk har subjektet till ett transitivt verb en egen markeringstyp (om språket använder kasusändelser, vilket är det vanliga, kallas detta kasus mycket logiskt ergativ). Subjektet (dvs det som framstår som subjekt i översättningen) till ett intransitivt verb får däremot samma markering som objektet till det transitiva verbet (kasus absolutiv). Att beskriva satsen "Ubur lekte" på päri som en SV är egentligen ett eurocentriskt synsätt som utgår från den engelska översättningen och (indirekt) från ackusativa språks sätt att gruppera nominalfraser. Om man bortser från subjektstvång och bara tar hänsyn till morfologiska markeringar vore måhända "OV" en bättre beskrivning.
Tyskan illustrerar en annan typ av problem: ordföljden är olika i huvudsats och bisats. I både päri och tyska är ordföljden ändå ganska regelstyrd: känner man satstypen är ordföljden i stort sett bestämd. Betydligt friare ordföljd har man exempelvis i ryska, eller bättre uttryckt: ordföljden i ryska används inte för att ange funktionella roller som S, V och O (de framgår av kasusändelserna) utan för exempelvis markering av satsens tema-remastruktur ("tema" eller "topic" är det om vilket något yttras; "rema" eller comment är det som sägs därom). I valet mellan flera korrekta ordföljder tvingas man för typologiska syften att bestämma sig för en av dem som den mest neutrala.
En typologisk indelning efter baskonstituentföljd är alltså inte oproblematisk. Bristerna till trots kan en sådan typologi dock ge en del insikter. En sådan gäller så kallade universella implikationer: om ett språk har baskonstituentföljden V före O, så kan man även vänta sig att finna preposition före rektion i PP, verb före adverb i VP, adjektivattribut före substantiv i NP. Omvänt gäller att om ett språk har O före V kan man vänta sig omvändningen av allt detta: postpositioner, adverb före verb, efterställda adjektivattribut. Det rör sig inte om lagar utan om tendenser, men skillnaden från en slumpmässig fördelning är statistiskt signifikant.