Tillbaka till index
Visa inte facit

Basordföljd

Basordföljden (som hellre borde kallas 'baskonstituentföljden') i ett språk brukar definieras som ordningen mellan subjekt (S), objekt (O) och verb (V) i neutrala påståendesatser. Det finns sex logiskt möjliga ordföljds-kombinationer (SOV, SVO, VSO, VOS, OVS, OSV), som samtliga finns representerade bland världens språk (även om de tre första är mycket vanligare än de övriga). Identifiera basordföljden för nedanstående språk, som den framträder i följande satser. Kommentera eventuella problematiska fall.

turkiska kiz çiçek satiyor        
SOV flicka blommor säljer        
  'flickan säljer blommor'        
maori ka whana te hooho i a Hoone
VSO INC sparka BEST häst DO PERS John
  'hästen sparkade John'        
inuit arna-up kaapi kuvi-jaa        
SOV kvinna-ERG kaffe spillde-3s-3s        
  'kvinnan spillde kaffet'        
fijiska a raic-a na koro kokoya    
VOS PRET se-TR DET by NOM.3s    
  'han såg byn'        
tagalog sumagot siya sa propesor      
VSO svarade han ART professor      
  'han svarade professorn'      
berber ad-y-segh Mohand ijn teddart      
VSO FUT-3ms-köpa Mohand en hus      
  'Mohand skall köpa ett hus'    
tyska Er kauf-te- die Rose      
SVO Han köpa-PRT-3s ART..F.ACK ros      
  'han köpte rosen'        
tyska obwohl er kein Geld ha-tte    
SOV fastän han ingen pengar (s) ha-PRT-3s    
  'fastän han inte hade några pengar'  
päri jòobi á-kèel ùbúrr-ì        
OVS buffel PRF-skjuta Ubur-ERG        
  'Ubur sköt buffeln'        
päri ùbúr á-túuk`          
SV Ubur PRF-leka          
  Ubur lekte          
koreanska namca-ka kong-il cchoch-ko-isseyo        
SVO man-NOM boll-ACC jaga-PROG-PRES        
  'mannen jagar bollen'        
gaeliska leugh Seumas leabhar        
VSO läste Seumas bok        
  'Seumas läste en bok'      

Kommentar

Päri (som talas i Sudan) har olika ordföljd i de båda exemplen, OVS respektive SV. En förklaring av den skillnaden kräver en diskussion om ergativitet. Betrakta satserna
Konrad fryser.
Albin köper bröd.
Vi har tre NP: Konrad (som är subjekt till ett intransitivt verb), Albin (som är subjekt till ett transitivt verb) och bröd (som är objekt till ett transitivt verb). I så kallade ackusativa (eller nominativ-ackusativa) språk, som de allra flesta vi är bekanta med, kommer de båda subjekten Konrad och Albin att få samma grammatiska (t ex morfologiska) markering. För kasusspråk skulle de stå i kasus nominativ. Objektet bröd skulle däremot erhålla en annan grammatisk markering, för kasusspråk skulle det stå i ackusativ.

Ergativa språk gör en något annan indelning av tillvarons nominalfraser. Här är det inte Konrad och Albin som grupperas tillsammans, utan Konrad och bröd. Med andra ord: i ergativa språk har subjektet till ett transitivt verb en egen markeringstyp (om språket använder kasusändelser, vilket är det vanliga, kallas detta kasus mycket logiskt ergativ). Subjektet (dvs det som framstår som subjekt i översättningen) till ett intransitivt verb får däremot samma markering som objektet till det transitiva verbet (kasus absolutiv). Att beskriva satsen "Ubur lekte" på päri som en SV är egentligen ett eurocentriskt synsätt som utgår från den engelska översättningen och (indirekt) från ackusativa språks sätt att gruppera nominalfraser. Om man bortser från subjektstvång och bara tar hänsyn till morfologiska markeringar vore måhända "OV" en bättre beskrivning.

Tyskan illustrerar en annan typ av problem: ordföljden är olika i huvudsats och bisats. I både päri och tyska är ordföljden ändå ganska regelstyrd: känner man satstypen är ordföljden i stort sett bestämd. Betydligt friare ordföljd har man exempelvis i ryska, eller bättre uttryckt: ordföljden i ryska används inte för att ange funktionella roller som S, V och O (de framgår av kasusändelserna) utan för exempelvis markering av satsens tema-remastruktur ("tema" eller "topic" är det om vilket något yttras; "rema" eller comment är det som sägs därom). I valet mellan flera korrekta ordföljder tvingas man för typologiska syften att bestämma sig för en av dem som den mest neutrala.

En typologisk indelning efter baskonstituentföljd är alltså inte oproblematisk. Bristerna till trots kan en sådan typologi dock ge en del insikter. En sådan gäller så kallade universella implikationer: om ett språk har baskonstituentföljden V före O, så kan man även vänta sig att finna preposition före rektion i PP, verb före adverb i VP, adjektivattribut före substantiv i NP. Omvänt gäller att om ett språk har O före V kan man vänta sig omvändningen av allt detta: postpositioner, adverb före verb, efterställda adjektivattribut. Det rör sig inte om lagar utan om tendenser, men skillnaden från en slumpmässig fördelning är statistiskt signifikant.


Marcus Uneson, Friday, October 13, 2000, 2000